lördag, februari 26, 2011
Sovtajm fredagen den 25:e
Helkväll kan man säga!
fredag, februari 11, 2011
torsdag, februari 10, 2011
måndag, januari 31, 2011
Leon Micic
MEN....alltså kolla på Leon!
Tjockaste, pimpigaste & tuffaste katten någonsin!
söndag, januari 30, 2011
Söndagsmiddag med tanterna!
Idag är det Söndag!
Söndag = söndags middag med tanterna
Tanterna = Häggis, Milosevic & Koskitoski
Söndasgmiddagen är faktiskt den i särklass bästa middagen i livet. Älskar vår söndagsmiddags-tradition.
MEN...vi har sedan begynelsen av vår söndagsmiddags-tradition haft ett litet litet problem. Och det består i att vi alla gillar lite olika saker när det gäller mat. Eller gillar och gillar är det egentligen inte fråga om utan vi ogillar alla vissa saker som ställer till det lite för oss.
Problemet:
Jenny är Vego = vegitariskt alternativ måste finnas
Mille vill att huvudingrediensen ska vara fläsk, nöt eller kyckling.
Jag & Emma föredrar kyckling & vill gärna inte ha nöt eller fläsk
Emma & Mille äter inte fisk och skaldjur
Jag & Koski älskar fisk och skaldjur
Emma är allergisk mot nötter och baljväxter
Mille ogillar de flesta grönsakerna förutom typ...gurka (okej hon äter kanske 4-5 grönsaker till)
Jenny har börjat med LCHF = inga kolhydrater
Mille hatar lök
Jag älskar lök
Jag & Emma vill ha mycket sås, röror & dippar till maten
Mille äter inte sås, röror & dippar
Dock...har vi alla varit enade om två saker. Och det är chips & godis. Alla fyra älskar chips & godis...men vi gjorde också upp något typ av nyårslöfte om att inte äte mer chips & godis. Så det blir inge av med det!
Lösningen:
Mycket enkelt...vi bestämmer oss för en rätt tex potatismos, köttbullar, brunsås & sallad. Sedan gör vi:
Köttbullar med nötfärs utan lök
Köttbullar med nötfärs med lök
Vegobullar
Potatismos utan klumpar
Potatismos med klumpar
Sallad utan lök
Hackad lök på sidan av
Brunsås på köttbuljong
Brunsås på grönsaksbuljong
Och sen...äter vi!
Söndag = söndags middag med tanterna
Tanterna = Häggis, Milosevic & Koskitoski
Söndasgmiddagen är faktiskt den i särklass bästa middagen i livet. Älskar vår söndagsmiddags-tradition.
MEN...vi har sedan begynelsen av vår söndagsmiddags-tradition haft ett litet litet problem. Och det består i att vi alla gillar lite olika saker när det gäller mat. Eller gillar och gillar är det egentligen inte fråga om utan vi ogillar alla vissa saker som ställer till det lite för oss.
Problemet:
Jenny är Vego = vegitariskt alternativ måste finnas
Mille vill att huvudingrediensen ska vara fläsk, nöt eller kyckling.
Jag & Emma föredrar kyckling & vill gärna inte ha nöt eller fläsk
Emma & Mille äter inte fisk och skaldjur
Jag & Koski älskar fisk och skaldjur
Emma är allergisk mot nötter och baljväxter
Mille ogillar de flesta grönsakerna förutom typ...gurka (okej hon äter kanske 4-5 grönsaker till)
Jenny har börjat med LCHF = inga kolhydrater
Mille hatar lök
Jag älskar lök
Jag & Emma vill ha mycket sås, röror & dippar till maten
Mille äter inte sås, röror & dippar
Dock...har vi alla varit enade om två saker. Och det är chips & godis. Alla fyra älskar chips & godis...men vi gjorde också upp något typ av nyårslöfte om att inte äte mer chips & godis. Så det blir inge av med det!
Lösningen:
Mycket enkelt...vi bestämmer oss för en rätt tex potatismos, köttbullar, brunsås & sallad. Sedan gör vi:
Köttbullar med nötfärs utan lök
Köttbullar med nötfärs med lök
Vegobullar
Potatismos utan klumpar
Potatismos med klumpar
Sallad utan lök
Hackad lök på sidan av
Brunsås på köttbuljong
Brunsås på grönsaksbuljong
Och sen...äter vi!
lördag, januari 29, 2011
Jag & kökstapeten!
Igår..slutfest med Stylisterna idag storslagna planer på att erövra världen med Matilda!
fredag, januari 28, 2011
Stylisterna!
Jag vill inte skryta och tänker inte göra det heller! Men om någon skulle vilja veta vad det är jag sysslat med senaste 3 månaderna dygnet runt hela tiden...så är det dethär:
PGM 1 - Stylisternas första uppdrag
Det slösas ingen tid när de tio aspiranterna flyttar in i sitt nya hus. Allt smink och kläder ska genast bort inför det första uppdraget: att med sax och valfria accessoarer förvandla trista svarta plagg till outfits som representerar deras stilar.
PGM 2 - Första skoldagen - och första utröstningen
En stylist måste vara beredd på vad som helst. Som att tillverka snygga accessoarer av ingenting. Det blir dagens uppdrag, kort efter att stränga fröken Helene haft sin första lektion. Det gäller att prestera, för nu ska en skickas hem.
Lite fast är ni..erkänn!
PGM 1 - Stylisternas första uppdrag
Det slösas ingen tid när de tio aspiranterna flyttar in i sitt nya hus. Allt smink och kläder ska genast bort inför det första uppdraget: att med sax och valfria accessoarer förvandla trista svarta plagg till outfits som representerar deras stilar.
PGM 2 - Första skoldagen - och första utröstningen
En stylist måste vara beredd på vad som helst. Som att tillverka snygga accessoarer av ingenting. Det blir dagens uppdrag, kort efter att stränga fröken Helene haft sin första lektion. Det gäller att prestera, för nu ska en skickas hem.
Lite fast är ni..erkänn!
tisdag, januari 25, 2011
ATT Reminissa, längta och sakna!
Jag och milosevic i sommras...bara lite bruna, härliga och glada!
Jag och vårt frukostbord den härligaste morgonen i London. Vi åt världens mysigaste frukost på ett litet ställe och jag önskade att jag kunde flytta dit och alltid äta frukost där.
Jag och Mary min stjärna en av alla peppiga dagar!
På en strand en sommareftermiddag. Efter en hel dags solande & badande med tanterna beslutade vi oss för att röra lite på det solbrända fläsket. Resultatet blev..nästan hjulningar.
Jag och bästa bästa bästa Erki en kväll på Trädgården.
Jag och Emma i värmen, på stranden, i solen.
En fest...en glad fest...en rolig glad fest!
Jag, Maja & Maria åt en klassisk Gubbismiddag (Tänk va fint det var när dom bodde här!) sen åkte kameran fram och vi tog kort på oss själva halva natten.
Jag och Emma utnyttjar två karlar mitt i natten för att utföra Cirkuskonster. Efter den här natten hade jag gräs över allt och då menar jag verkligen över allt allt allt!
Hetast på brasseveckan, jag & koski jobbar posing!
<3 <3 <3
<3 <3 <3
lördag, januari 22, 2011
Papegojan har flyttat in på dörrvägen!
Den är också det enda som är på plats, resterande lägenheten är kaos!! Men snart så!
I <3 papegojan!
onsdag, januari 19, 2011
Status på Dörrvägen...strukturerat kaos!
Sista natten...
Men det är framför allt hejdå dåligt och hej bra, det är hejdå deppigt och hej glatt... det är hejdå 2010 och hej 2011!
söndag, januari 16, 2011
Fetaste tummen ner!!!
Jag är issatt (som strandsatt fast med is istället för vatten!)
Jag är alltså fast utan utväg hemma hos mamma! La familja bor ju på Alpvägen med andra ord HÖGST upp LÄNGST bort på toppen i Tullinge! Jävla skämt alltså! Så nu har jag bäddat ut bäddsoffan och hoppas på att vakna imorgon och då ska:
Snön va borta
Någon ha plogat
Någon ha sandat vägen
Alternativt så ska det ha blivit sommar. Så att...magic hit me!!!
tisdag, januari 11, 2011
Jag är inte som på film...
Ni vet på film...när någon är riktigt riktigt ledsen och förtvivlad och den personen glider ner i vacker schäslong iförd en morgonrock i rosa siden med en håruppsättning to die for och en vacker box med näsdukar liggandes nära till hands, de liksom svävar ner i en liten suck och tårarna rinner längst kinderna, långsamt och vackert. Hulkarna är tysta men lite smärtsamma och tårarna kommer sakta ner längst kinden en i taget och avlöser varandra graciöst.
Så går det inte till när jag är riktigt riktigt ledsen och förtvivlad.
När jag är riktigt riktigt ledsen och förtvivlad börjar jag gråta helt utan förvarning, jag ramlar ihop på mitt hårda fula linoleum golv som täcker hela baracken. Jag är iförd mina pyjamas-shorts och mitt sovlinne som åker upp på magen, håret hänger i en knut som en gång satt på huvudet men numera slokar bak i nacken. Jag hulkar högt och tårarna forsar ut från ögonen utan hejd. Snoret rinner och blandas med salta tårar. Jag kan knappt andas för att jag hulkar så högt och jag tar närmsta tröjärm att torka mig på. När jag gråtit klart är jag rödsprängd i ögonen och kinderna hettar. Jag är helt kletig och blöt efter Niagarafallet som utbrutit i mitt ansikte och jag har bultande huvudvärk av allt hulkande. Det är då också lönlöst att fortsätta med vad jag än gjorde innan gråtet för jag har tappat allt fokus och gör bäst i att bara tvätta ansiktet, snyta mig, ta lite nässpray, dricka vatten och gå och lägga mig.
God natt....<3
Så går det inte till när jag är riktigt riktigt ledsen och förtvivlad.
När jag är riktigt riktigt ledsen och förtvivlad börjar jag gråta helt utan förvarning, jag ramlar ihop på mitt hårda fula linoleum golv som täcker hela baracken. Jag är iförd mina pyjamas-shorts och mitt sovlinne som åker upp på magen, håret hänger i en knut som en gång satt på huvudet men numera slokar bak i nacken. Jag hulkar högt och tårarna forsar ut från ögonen utan hejd. Snoret rinner och blandas med salta tårar. Jag kan knappt andas för att jag hulkar så högt och jag tar närmsta tröjärm att torka mig på. När jag gråtit klart är jag rödsprängd i ögonen och kinderna hettar. Jag är helt kletig och blöt efter Niagarafallet som utbrutit i mitt ansikte och jag har bultande huvudvärk av allt hulkande. Det är då också lönlöst att fortsätta med vad jag än gjorde innan gråtet för jag har tappat allt fokus och gör bäst i att bara tvätta ansiktet, snyta mig, ta lite nässpray, dricka vatten och gå och lägga mig.
God natt....<3
söndag, januari 09, 2011
torsdag, januari 06, 2011
En sorgens godisskål...
Men jag äter nog upp några ändå!
tisdag, januari 04, 2011
Det tåras för en Akilleshäl...
Jag grät på väg till jobbet idag...
Ämnet är förvisso min Akilleshäl men jag vart i alla fall väldigt rörd.
Det som hände var...
Morgonen hade varit lite rörig, som det ibland är, lite upp lite ner. Jag jäktade iväg till tunnelbanan, han med den precis men insåg att jag skulle hamna på fel ände av perrongen när jag skulle gå av. Tåget var ganska tomt, jag inser bittert att folk nog fortfarande var jullediga. Känner mig något sliten på grund av min extrema tröttma denna morgon. Alla sitter med huvudet begravda i morgontidningar och som vanligt var det ingen som tittade upp, det var ingen som log och det var framför allt ingen som pratade.
Tåget lämnar Hökarängen och tuffar på mot City. Jag sitter ensam i min fyra. Till höger om mig sitter en man med skägg och glasögon, jobbar troligtvis med naturkunskap på något vis. Han är helt gråhårig och har glasögonen lite vickande på nästippen. I fyran framför min sitter en man i 35års åldern, smal och stilig med kostym och portfölj. Han ser alvarlig men inte tråkig ut. Jag skulle gissa yrket bankman. I fyran bredvid honom sitter en före detta hockeykille, med andra ord förortspappan. Ganska ung, troligen precis köpt villa och har andra ungen på väg.
Några stationer innan Gullmarsplan kommer en tjej på tåget. Hon har två blonda tofsar, en på vardera sida om huvudet. Hon har en röd vinterjacka och en randig sjal. Hon studsar fram i gången och sätter sig i fyran mitt emot mig bredvid bankmannen. Hon ser glad ut, hon kanske har längtat till skolan under julledigheten, eller så är det kanske fritids som lockar. Jag tittar på flickan medans hon sätter sig och sjunker sedan ner i min tidning igen. Flickan läser ingen tidning, hon sitter kanske och tänker istället, på fritids och på kompisarna. Flickan har Downs Syndrom.
Vi rullar in mot Gullmarsplan och jag hör att det börjar spraka i högtalarna. Jag tar ur hörlurarna och lyssnar noga trots att jag ska gå av vid nästa station, Gullmarsplan. "Avstigning för samtliga passagerare, tåget tas ur trafik vid Gullmarsplan på grund av tekniska problem"
Första tanken: konstigt att dem tekniska problemen inte märks av under resans gång.
Andra tanken: Skit samma jag ska ändå av på Gullmars.
Tredje tanken: Neej jag sitter på fel sida av perrongen.
Slut på tankar!
Jag tittar upp från tidningen igen samtidigt som konduktören återupprepar det hon precis sa. Vi närmar oss Gullmarsplan. När jag tittar upp ser jag tjejen med röd jacka igen. Hon ser lite bekymrad ut och tittar upp mot taket därifrån konduktörens röst precis hörts. Jag ser att hon dinglar lite med benen för att hon inte riktigt når ner till marken. Plötsligt stelnade mitt hjärta till is, det bränns upp och går i tusen bitar på samma gång. Jag undrar om detta oroar henne, om hon förstår att hon måste byta tåg och om hon vet var hon ska sen. Konduktören har slutat prata men hon tittar fortfarande upp mot taket därifrån rösten tidigare hade ekat ut. Hon tittar ner igen och ut genom fönstret. Tåget kör in på stationen och konduktören säger igen att samtliga passagerare måste byta till det andra tåget. Folk börjar resa sig och lamporna i tåget börjar blinka för att sedan släckas ner. Flickan sitter kvar, hon tittar sig lite oroligt runt och blinkar upp mot de nedsläckta lamporna. Men hon sitter inte ensam kvar. Jag sitter i fyran mitt emot och väntar på att tåget helt ska stanna för att jag ska kunna gå fram till henne och berätta att hon ska byta tåg. Bankmannen har sin portfölj i knäna och sitter också fortfarande på sin plats. Han börjar vända sig mot flickan. Mannen som jobbar med naturkunskap har puttat upp glasögonen på näsan och ställt sig upp, men han går inte mot dörrarna utan mot mitten av vagnen, mot fyran där lilla flickan och bankmannen sitter. Förortspappan står också upp, han står vänd rakt mot flickan och är på väg att böja sig neråt mot henne.
Plötsligt är det bara 5 personer kvar på tåget. Det är jag, naturkunskapsmannen, förortspappan, bankmannen och flickan med den röda jackan. Alla står vända mot flickan och hon tittar fortfarande upp mot de släckta lamporna.
Bankmannen hinner först och säger "vi måste byta tåg", hockeypappan säger "vi kan gå tillsammans, det andra tåget är här på andra sidan" och naturkunskapsmannen säger "Du förstår tåget är trasigt". Hon tittar från den ena mannen till den andra och ställer sig sakta upp. Alla tre männen ler stor mot henne och går ut gemensamt genom dörrarna. Dom väntar in varandra och går tillsammans in i andra tåget.
Jag går ut från tåget och dörrarna stängs igen bakom mig, jag ser hur mina fyra medresenärer står på andra sidan perrongen i tåget. Flickan står stillsamt och tittar ut på det trasiga tåget, hon ser ut att fundera på fritids igen. Dörrarna stängs igen framför dem, jag torkar en tår om letat sig ner på min kind. Jag känner ett litet varmt puff i mitt hjärta, det finns annat än självmordsbombare, sverigedemokrater och idioter i det här landet!
Ämnet är förvisso min Akilleshäl men jag vart i alla fall väldigt rörd.
Det som hände var...
Morgonen hade varit lite rörig, som det ibland är, lite upp lite ner. Jag jäktade iväg till tunnelbanan, han med den precis men insåg att jag skulle hamna på fel ände av perrongen när jag skulle gå av. Tåget var ganska tomt, jag inser bittert att folk nog fortfarande var jullediga. Känner mig något sliten på grund av min extrema tröttma denna morgon. Alla sitter med huvudet begravda i morgontidningar och som vanligt var det ingen som tittade upp, det var ingen som log och det var framför allt ingen som pratade.
Tåget lämnar Hökarängen och tuffar på mot City. Jag sitter ensam i min fyra. Till höger om mig sitter en man med skägg och glasögon, jobbar troligtvis med naturkunskap på något vis. Han är helt gråhårig och har glasögonen lite vickande på nästippen. I fyran framför min sitter en man i 35års åldern, smal och stilig med kostym och portfölj. Han ser alvarlig men inte tråkig ut. Jag skulle gissa yrket bankman. I fyran bredvid honom sitter en före detta hockeykille, med andra ord förortspappan. Ganska ung, troligen precis köpt villa och har andra ungen på väg.
Några stationer innan Gullmarsplan kommer en tjej på tåget. Hon har två blonda tofsar, en på vardera sida om huvudet. Hon har en röd vinterjacka och en randig sjal. Hon studsar fram i gången och sätter sig i fyran mitt emot mig bredvid bankmannen. Hon ser glad ut, hon kanske har längtat till skolan under julledigheten, eller så är det kanske fritids som lockar. Jag tittar på flickan medans hon sätter sig och sjunker sedan ner i min tidning igen. Flickan läser ingen tidning, hon sitter kanske och tänker istället, på fritids och på kompisarna. Flickan har Downs Syndrom.
Vi rullar in mot Gullmarsplan och jag hör att det börjar spraka i högtalarna. Jag tar ur hörlurarna och lyssnar noga trots att jag ska gå av vid nästa station, Gullmarsplan. "Avstigning för samtliga passagerare, tåget tas ur trafik vid Gullmarsplan på grund av tekniska problem"
Första tanken: konstigt att dem tekniska problemen inte märks av under resans gång.
Andra tanken: Skit samma jag ska ändå av på Gullmars.
Tredje tanken: Neej jag sitter på fel sida av perrongen.
Slut på tankar!
Jag tittar upp från tidningen igen samtidigt som konduktören återupprepar det hon precis sa. Vi närmar oss Gullmarsplan. När jag tittar upp ser jag tjejen med röd jacka igen. Hon ser lite bekymrad ut och tittar upp mot taket därifrån konduktörens röst precis hörts. Jag ser att hon dinglar lite med benen för att hon inte riktigt når ner till marken. Plötsligt stelnade mitt hjärta till is, det bränns upp och går i tusen bitar på samma gång. Jag undrar om detta oroar henne, om hon förstår att hon måste byta tåg och om hon vet var hon ska sen. Konduktören har slutat prata men hon tittar fortfarande upp mot taket därifrån rösten tidigare hade ekat ut. Hon tittar ner igen och ut genom fönstret. Tåget kör in på stationen och konduktören säger igen att samtliga passagerare måste byta till det andra tåget. Folk börjar resa sig och lamporna i tåget börjar blinka för att sedan släckas ner. Flickan sitter kvar, hon tittar sig lite oroligt runt och blinkar upp mot de nedsläckta lamporna. Men hon sitter inte ensam kvar. Jag sitter i fyran mitt emot och väntar på att tåget helt ska stanna för att jag ska kunna gå fram till henne och berätta att hon ska byta tåg. Bankmannen har sin portfölj i knäna och sitter också fortfarande på sin plats. Han börjar vända sig mot flickan. Mannen som jobbar med naturkunskap har puttat upp glasögonen på näsan och ställt sig upp, men han går inte mot dörrarna utan mot mitten av vagnen, mot fyran där lilla flickan och bankmannen sitter. Förortspappan står också upp, han står vänd rakt mot flickan och är på väg att böja sig neråt mot henne.
Plötsligt är det bara 5 personer kvar på tåget. Det är jag, naturkunskapsmannen, förortspappan, bankmannen och flickan med den röda jackan. Alla står vända mot flickan och hon tittar fortfarande upp mot de släckta lamporna.
Bankmannen hinner först och säger "vi måste byta tåg", hockeypappan säger "vi kan gå tillsammans, det andra tåget är här på andra sidan" och naturkunskapsmannen säger "Du förstår tåget är trasigt". Hon tittar från den ena mannen till den andra och ställer sig sakta upp. Alla tre männen ler stor mot henne och går ut gemensamt genom dörrarna. Dom väntar in varandra och går tillsammans in i andra tåget.
Jag går ut från tåget och dörrarna stängs igen bakom mig, jag ser hur mina fyra medresenärer står på andra sidan perrongen i tåget. Flickan står stillsamt och tittar ut på det trasiga tåget, hon ser ut att fundera på fritids igen. Dörrarna stängs igen framför dem, jag torkar en tår om letat sig ner på min kind. Jag känner ett litet varmt puff i mitt hjärta, det finns annat än självmordsbombare, sverigedemokrater och idioter i det här landet!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
