De handlar om mig!

Ibland känner jag mig ensam, som om alla lämnat mig ett tag. Det är som om alla tycker att jag ska vänta på min tur.
Jag sitter ofta och tänker, egentligen hittar ja bara på. Jag vet inte kanske är det jag som e tokig, jag tror inte det. Jag gillar att hitta på bara, ”hittapåett” är ibland bättre än verkligheten. Jag minns mina hitta på som en dag blev sanning. Jag är läskigt nära sanningen nu, inte idag, inte ikväll. Men nu, nu för tiden. Jag har allt som jag har hittat på förut, fast nu hittar jag på nya saker. Jag kommer aldrig hinna ifatt min egen påhittighet.
De blir sådär jobbigt ibland, ofta är det mitt fel. Men jag vet inte, jag tror inte att jag kan göra någonting åt det. De är andra som lever livet istället för mig! Jag gillar att hitta på, men bara för mig själv. Jag hatar att ljuga, det måste vara det värsta som finns. Jag är ganska bra på att hitta på, spreciellt när det egentligen inte behövs hittas på någonting, jag glömmer att titta framåt utan för min kropp.
Jag kanske bara är ego egentligen!